Är du blå, röd, grön, gul eller …. kanske en snöflinga?

Det finns många olika metoder och modeller att sortera in hur vi människor agerar och kommunicerar, Disc, Myers Briggs, SDI är bara några exempel. Om du inte följer analysen slaviskt utan mer ser det som en fingervisning hur du beter dig i olika situationer så kan det fungera som ett verktyg i din kommunikation med andra människor.

Du kan verkligen ha nytta av att veta hur du agerar mest naturligt. För du behöver ju ha koll på hur du själv reagerar i olika situationer för att veta hur du ska bemöta andra. Det spelar mindre roll vilken metod eller modell du väljer att använda. Det viktiga är att du är öppen, inlyssnande och har  viljan att möta andra människor.

Att få ett gemensamt språk, att kunna lägga det på bordet och säga ;” Titta du är ju blå ! –Precis vad jag anade ! Då förstår jag varför du reagerade så starkt…” Det blir lite mer odramatiskt att prata kring olika profiler och beteenden istället för att ge direkt och konkret feedback som kan vara svårt för många att göra . Det ökar ju förståelsen för varandra om vi har ett gemensamt språk kring hur vi kommunicerar med varandra.

För vi människor är som snöflingor. Vi består av samma beståndsdelar i vår fysiska kropp, det mesta vatten …men liksom varenda snöflinga är vi helt unika. Snöflingan genom sina sinnrikt sammansatta kristaller och vi människor genom celler och nedärvda gener

En snöflinga bildas av iskristaller som först bildas inne i molnet. För att dessa iskristaller ska kunna bildas måste molnets temperatur vara mellan 20 och 40 minusgrader. När iskristallen senare börjar falla ner mot marken börjar själva snöflingan att bildas.

En snöflingas uppbyggnad sker stegvis i lager efter lager. Precis som vi människor…

När ett lager fått sina byggstenar påbörjas ett nytt skikt. Själva tillväxten är mycket beroende av atmosfärens temperatur och fuktighet, eller som för oss; vår yttre miljö såsom familj och skola.Om tillväxten är väldigt långsam kan varje skikt bli helt utbyggt innan nästa skikt börjar byggas. Kristallen blir då homogen, det vill säga snöflingan får en form som ser ut som en platta med en tydlig och vacker ytstruktur. Om däremot tillväxten går mycket fort hinner inte varje skikt bli helt klart innan nästa påbörjas. Detta medför att kristallerna får en ”skelettstruktur” med större eller mindre håligheter.

När en iskristall faller från molnet genom atmosfären passerar den flera luftlager med olika temperatur och fuktighet som reglerar tillväxtens hastighet. Temperaturen har stor betydelse för vilken typ av iskristaller som bildas. De snöflingor som uppstår kommer därför också att ha olika utseende vid skilda temperaturer.  Detta medför att iskristallen kan börja sin resa genom atmosfären som en viss typ av kristall och senare ta en annan form innan den når marken.

Allt detta gör att två aldrig kan se exakt likadana ut. Precis som vi människor…

En duktig chef och ledare har förmågan att sätt ihop ett team med unika snöflingor som har olika kunskaper och erfarenheter. Se alla , bekräfta och uppmuntra alla att fortsätta vara den unika individ de är. På så vis får alla behålla sin vackra form och samtidigt skapa något nytt.